Vilken Man!? Bruce så klart!!

Han gav allt. Han spelade nonstop i flera timmar, hoppade, skuttade, trillade omkull, sjöng och talade lite svenska. Å det regnade precis hela tiden. Mo och jag satt under tak, det var nice, men det som var ännu mer nice var när Mo kom tillbaks från rökeriet och hade en varsin kopp kaffe med sig. Himmelskt gott.
Det var ett äventyr att ta sig till stadion ska jag säga. Från början var det tänkt att B skulle skjutsa oss ända fram till Stadion men Sthlmstrafiken satte stopp för det, vi klev av i Stadshagen och fortsatte med tunnelbanan!! Det gick ju lätt att kliva på rätt tåg till T-centralen (har ju gjort det förr) sen blev lite trixigare tills Mo kom på att Östermalmstorg ligger i närheten av Stadion. Röda Linjen alltså, två vilsna tanter i underjorden hittade Röda Linjen efter ett tag och hamnade i Gamla Stan!! Fel, fel, fel, åkte tillbaks och vi hamnade rätt, Östermalmstorg. Yes, varför läste vi inte alla namnen på stationerna för? Nu när vi kom upp ur underjorden visste vi inte riktigt var vi var förrän vi såg Dramaten. Å vi gick och gick och gick när vi närmade oss Stadion såg vi en T- skylt med 'Stadion' på. Vi tittade på varandra och sa NÄ, det är inte sant! Nästa gång, för det kommer att bli en nästa gång, vet vi hur vi ska åka och vid vilken station vi ska kliva av. Behöver jag tala om att det regnade precis hela tiden och vi kände oss som två dränkta katter. När vi äntligen hittade våra platser, satt det redan två killar där och hur lätt är det att göra sig förstådd när ingen hör vad man säger? Det löste sig till slut och det blev en mindre rockad av platsbyten.